Havsmonstret
Näck är jag förvisso endast själsligt.
Dock börja jag min meningsfulla gång.
Mot sångens ljus bevarat bortom havet.
Skyddat av vidundret och hans vän.
Strax innan slaget under ytan, med hatten ovan ytan dock.
Vi förbereder våra synen, röker, dricker, talar ut.
Med morgonljuset komma plötsligt.
Vi dör ut.
Kommentarer
Trackback
