sexdagarsen

Iskall mark krasade under tassar på han när han kom ifrån ingenstans, oväntat såg mig helt i mörkret och tystnad, stå och förundras över stjärnor, oväntat såg jag honom. Bara ett par meter ifrån mig, bara några sekunder, en annan varelse i mörkret i tystnad lika ensam. Önskan om att byta kroppar kom upp, tyvärr knastrade han iväg mot skogen innan jag hann ställa förfrågan. Han hade aldrig sån begär. Han hade inte tid att slösa, den vita vinterpälsen skulle ändras, för han är naturens barn vilket jag inte är. Min päls är ännu oförändrad.