Rävar

I tomma svarta universum,
Där antiloper löper än
Finns mina tankar där gränslösa
Begränsade med rem
De igenom sfären fäster sig vid molnen,
Där björnar aldrig satt sin fot
Finns mina lungor, mun och hjärta
Vars inre röst gör kroppen ont
Som rakt kaskad till jorden störtar
Stenlös skelett som ljuset kontrar
Där träd dess ben i famnen tager
Där ser vi rävars kroppar lager
Tillsammans sågar vi vår grund
Med rutna rävar knastra lugnt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0